Här kommer en sammanfattning av SIA konferensen  som genomfördes den 7 december i  Eslövs medborgarhus.

Föreläsare:

Per-Olof Hedvall

Per-Olof Hedvall arbetar som forskare på Furuboda  och på Certec vid Lunds Universitet, Tekniska högskola. Hans forskning handlar om verktyg, kreativa processer och design för delaktighet, tillgänglighet och aktivitet.

Att ta sig via Malmö-Stockholm med SJ 2000 medför för de allra flesta ett gäng olika val, 1:a eller 2:a klass, Bistro eller tyst kupé, Djurvagn eller familjevagn. Men inte om man sitter i Rullstol, då är det vagn 6 plats 2 som gäller, familjevagn.  Per-Olof bokade tillsammans med sina kollegor en 1:a klass resa, för att utnyttja restiden och ha jobbmöte under vägen, men det slutade med att Per-Olof fick sitta i 2:a klass med närmaste granne bestående av resväskor upp över öronen.

I dagens samhälle har vi många gånger kommit så långt i den planerade tillgänglighetsanpassningen att vi har ramper och andra fysiska tillgänglighetaspekter med i nya byggen och projekt. Men vad vi ofta glömmer och som Per-Olof vill sätta fokus på är hur våra attityder, normer och förväntningar påverkar hur vi utformar tillgängligheten. Den sociala tillgängligheten som utgår från att olika individer har olika behov glöms allt för oftast bort. Hur är den upplevda tillgängligheten om det t.ex. tas för given att en person som sitter i rullstol är glad och nöjd bara han kommer till Stockholm. Om man som rullstolsburen inte har möjlighet att sitta tillsammans med sina kollegor, jobba i lugn miljö eller åka första klass, upplevs då tågresan tillgänglighetanpassad? Per-Olof menar att våra attityder och förväntningar på målgrupper och individer i mycket hög grad styr hur vi jobbar med tillgänglighetsfrågor och att vi måste fokusera mer på den sociala integreringen som kan förstärkas respektive förminskas i den fysiska tillgänglighetsanpassningen, men även i de aktiviteter som vi anordnar. Om Sverige ska vara goda ambassadörer för tillgänglighet måste större fokus läggas på den sociala integreringen både vad gällande transportmöjligheter via SJ eller färdtjänst, men även möjligheten för funktionsnedsatta att på lika villkor delta i mingelpartyn, dataspel m.m.

Här kan ni ta del av powerpointen

Christina Husmark-Pehrsson

Juni 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredning för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga.  Arbetet har resulterat i ”Sänkta trösklar- högt i tak” (2012). Särskild utredare och ansvarig för utredningen är riksdagsledamoten och likväl f.d. Social försäkringsministern Christina Husmark Pehrsson.

Riksdagsledamoten var en utav våra talare på den avslutande SIA konferensen.  Syftet med Husmark-Pehrssons medverkan var att redogöra för vad man kommit fram till och hur utredningen föreslår att de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga skall utformas i framtiden.

Utredningen föreslår en rad förändringar i regelverket och särskilda insatser med syfte att stärka funktionsnedsattas möjligheter på arbetsmarknaden. Grunden i förslagen handlar om förändringar av regelverket kring olika typer av lönestöd. Husmark-Pehrsson visade en bild på djungeln utav stödformer, insatser och lönestöd. Utredningen vill skrota tre utav dagens fem lönestöd

Statligt ägda Samhall skall konkurrensutsättas och tvingas skaffa sig inkomster genom lönestöd som andra företag. Fler företag skall ha möjlighet att få lönestöd. För att stödja individen såväl som arbetsgivaren föreslås utökandet av SIUS-konsulenter.

Husmark-Persson tog också upp den höga arbetslöshetssiffran bland funktionsnedsatta och behovet av att omarbeta nuvarande arbetssätt för att fler skall få arbete. Utredningen är kritisk mot Arbetsförmedlingens kodning av funktionsnedsatta eftersom detta system gör att det tar lång tid för den arbetssökande att komma in på arbetsmarknaden.

Utredningen föreslår att lönestöden höjs. Idag ligger taket på 16 700 kronor i månaden och utredningen föreslår en höjning  till 19 800 kr i månaden.

En utav riskerna med lönestöden är att det blir en förhandlingsfråga mellan arbetsförmedlingen och arbetsgivaren där den sistnämnde inte vill anställa om inte stödet är högt nog. Fokus ligger då inte på individens kapacitet och möjligheter utan på hinder och svagheter.